Jeppe på berget

Klassisk fråga utan svar?

Frågan "varför super Jeppe" har gjort Ludvig Holbergs 1700-talskomedi till en klassiker. Vår uppsättning skiljer sig ordentligt från originalet. Vi har valt att flytta handlingen betydligt närmare vår egen tid. Själva problematiken är ju minst lika aktuell nu som då. Om vi ser oss omkring märker vi att spritmissbruk inte följer någon logik. Följaktligen kanske vi helt enkelt borde sluta fråga ”varför super Jeppe”. Han super för att han super och för att han vill bli berusad. Spriten och berusningen tycks ge honom och hans olycksbröder och –systrar en större ”kick” än den ger så kallade normala människor. I den meningen lider Jeppe av en själslig och fysisk sjukdom – en allergi som gör att han reagerar för minsta lilla droppe alkohol. Vi tar fast just på detta. Vi bryr oss inte så mycket om varför Jeppe super. Istället försöker vi se om det finns ett sätt för honom att tackla sitt alkoholproblem.

Jeppe är ingen elak människa, hans hustru Nilla är ingen ragata, hans barn är barn som alla andra barn. Ja, i själva verket är familjen Jeppe Nilsson en helt vanlig lycklig familj – så länge Jeppe är nykter. Det finns de som utnyttjar Jeppes och hans gelikars svaghet och gör sig lustiga över den. Det finns de som mobbar och trakasserar – men det finns också de som med kärlek, vänskap och levnadsvisdom finns till hands när det bäste behövs.

Kring dessa tankar har vi byggt vår moderniserade Jeppe på berget. Mycket av det dråpliga och humoristiska i Holbergs text finns kvar. För livet kan ju vara dråpligt och humoristiskt – både när det ler och när det inte ler."

Tom Wilhelms, regissör

Jeppe på berget

”Redan i inledningen av Jeppe på berget fick man sig några rejäla skratt, och det var för det mesta Jeppe, spelad av Robert Nyberg, som lurade sin publik till skratt”
- Johanna Strömsholm, Jakobstads Tidning 11.7.1999

”Humordränkt debut för Pedersöre sommarteater”
- Petra Nylund, Vasabladet 11.7.1999

Rollista